fbpx
Varför man inte ska ha godisförbud

Varför man inte ska ha godisförbud

 

Jag tror inte på förbud. Om man helt utesluter något ur kosten så blir det lätt att det blir en fixering och att det till slut helt enkelt ballar ur. Det blir för stort fokus på det man inte får äta, vilket för de flesta inte blir hållbart i längden. Du vet hur det är när man har godis i skafferiet som man inte får äta, det liksom ligger där och bara ropar på en ;-).

Att istället bestämma sig för att man kan äta allt men inte jämt är det som kommer ge resultat och fungera i längden. Att kunna ha både vardag och fest är nyckeln till framgång. Sen gäller det förstås att man har mer vardag än fest om målet är att bibehålla eller gå ner i vikt. Att vara allt för strikt kan bli för tufft och gör att det istället blir bakslag och för vissa hetsätning av det man tidigare förbjudit sig själv att äta.

Personligen blir det lättare för mig att tacka nej till godis och godsaker till vardags när jag vet att jag kommer få njuta och äta mitt godis på lördagen. Summan av godsaker blir dessutom bra mycket mindre när jag äter en bestämd mängd 1 gång i veckan än när jag äter lite varje dag.

Med detta sagt så är vi alla olika, för vissa så är ett totalförbud av godis det enda som fungerar. Inget fel med det, om det är det visar sig vara det rätta för dig. Men för de flesta är förbud inte det absolut bästa sättet utan det är lättare att man väljer sina tillfällen och sin njutning med andakt och bestämmer sig för att man kan äta allt- men inte jämt.

 

 

 

Vanja är på väg mot sitt mål

Vanja är på väg mot sitt mål

 

“Jag vet knappt var jag skall börja. Det finns så mycket att säga och berätta och det är svårt att få med allt utan att det skall blir rörigt. Jag börjar från början…

… i höstas bestämde jag mig. Kände att jag behövde en förändring. Tränade ca tre ggr per vecka, men gick bara upp i vikt och blev större och större. En av mina vänner hade börjat hos Louise och jag hade flera arbetskamrater som hade blivit coachade av henne. Efter jul och nyår skulle det ske. 27 januari 2017 träffade jag Louise för första gången. Mitt mål var att gå ner 10 kg (i bästa fall) och att bli betydligt starkare under de sex månader som jag bokat upp mig. Jag fick träningsschema och kostråd. Jag bestämde själv att jag ville fortsätta träna tre ggr i veckan, men jag var skeptisk om det skulle räcka. Dessutom var det bara gym träning som gällde. Jag hade tränat mycket kondition och pass innan. Gym var tråkigt tyckte jag.

Jag började träna och ändrade kosten och följde Louise råd slaviskt. Jag ville se resultat snabbt. Jag vägde eller mätte mig inte förrän mitt första telefon möte med Louise. Jag var jätte spänd på resultatet. Kände att det hade nog hänt lite i alla fall. Oj, vad jag blev förvånad när vågen stod på 4.9 kilo mindre. Jag fortsatte, men tänkte att jag ville testa att unna mig något emellanåt. Louise hade ju sagt 90/10. 90% följa kostråden och 10% unna sig det man vill. Detta är svårt för mig. Jag är så rädd att det skall påverka mitt mål. Varje gång jag unnade mig något så fick jag dåligt samvete. Efter två månader var det dags för nytt samtal. Jag var orolig att resultatet skulle vara sämre, men nej då. Trots att jag unnat mig lite så stod vågen nu på 7.7 kg mindre än den 27 januari.

I slutet på april kom nästa prövning. Vi åkte till Miami och Orlando på semester. Jag pratade med Louise innan vi åkte, om hur orolig jag var för att jag nu skulle “sabba” allt jag byggt upp. Hon peppade mig och gav mig lite råd att tänka på. Jag försökte följa råden så gott det gick, men det var inte lätt. Samtidigt ville jag försöka unna mig lite semestermat. Det blev två träningar och maten gick sisådär. I USA finns socker i nästan allt. När vi kom hem var det dags för min första träff med Louise. Jag blev så förvånad när jag såg mitt resultat. Jag hade ökat min styrka dubbelt och konditionen hade också blivit bättre. Måtten hade minskat. 11 cm runt midjan och 10 cm runt höfter. Vikten stod på 9 kg mindre än när jag träffade Louise bara 3 månader tidigare. Man kan säga att jag är en god bit på väg och mer än nöjd. Jag har tre månader kvar och jag kommer fortsätta efter det. Jag vill leva såhär och det är inte svårt, även om jag ibland faller så är Louise med och hjälper till att plocka upp mig på vägen igen. Jag ser fram emot att se vad som hänt om ytterligare två tre månader, även om inte vikten minskat så mycket då så kommer jag vara nöjd, för det är jag redan.

Vanja Styffe Nilsson”

Vardagsmotion-vad är det för dig?

Vardagsmotion-vad är det för dig?

För mig är vardagsmotion bland annat att man städar huset, klipper gräsmattan åker och storhandlar, leker med barnen.

Att fler och fler väljer att köpa robotgräsklippare, köper tjänster där man får hem sina matkassar till dörren och har städhjälp eller robotdamsugare, bekymrar mig. Jag förstår att tanken bakom dessa val är att man ska vinna tid, jag köper det. Men då gäller det att man väljer att göra andra fysiskt ansträngande övningar istället. Att vi väljer bort vardaglig sysslor som ger oss “gratis” motion är rent av farligt för hälsan. Finns många studier som visar vinsterna av att gå minst 10.000 steg per dag. Om du inte redan testat så sätt på dig en stegräknare och se hur många steg du går.  Det är inte helt enkelt att komma upp i 10.000 steg. Att byta ut dessa steg mot någon timma då och då på gymmet ger inte alls samma hälsofördelar. För att motivera mig till att städa eller klippa gräset så brukar jag tänka på att det ju faktiskt är motion – vardagsmotion. Förra året köpte vi en gammal hederlig “putt och flås” gräsklippare. Den är fantastisk, tyst, inga avgaser och bra ben och konditionsträning. När fler och fler av oss tillbringar våra dagar mer eller mindre helt stillasittande så blir vikten av vardagsmotion ännu större. Försök få till mer vardagsmotion inte mindre!

/Louise

Jag klarade det, medaljen är min!!!

Läs och inspireras av vår fantastiskt modiga vetenskapshälsoresenär Jennie som har blivit coachad av Sara Brodén under våren. Läs gärna hennes tidigare text om hur allt började…den hittar ni här.

image1
Jag klarade det, medaljen är min!!!

Det var oundvikligt den stora dagen närmade sig, den som hade varit så avlägsen hela tiden…skulle jag verkligen springa Göteborgsvarvet?
Sara hade lagt upp ett par tuffa veckor innan för att få mig så förberedd det bara gick. Jag körde järnet och kände mig stark, jag var peppad och såg fram emot den stora folkfesten!
Men någonstans i bakhuvudet hade jag ändå med mig att jag kanske hade tagit mig vatten över huvudet, att jag inte skulle klara av det, jag hade ju aldrig sprungit den distansen….mitt mantra blev ”funkar det inte får du gå, det är okej”.

De sista dagarna skulle jag bara vila för att vara riktigt sugen när lördagen kom. Hur förbereder man sig annars? Vad behöver jag om jag tappar modet, vad skulle peppa mig? Jag sparade ett par podavsnitt av favoritpoddarna och min syster anmälde sig att peppa mig live genom telefonlurarna och jag skulle slokna….det kändes tryggt.

Sen är det ju det där med maten, både innan, under och efter. Det här var kanske min största farhåga, eftersom jag har haft lite problem med mina glykogendepåer innan. Skulle dom ta slut under loppet skulle jag antagligen vara tvungen att bryta. Det blev några goda (kaloririka) pastarätter dagarna innan och lite extra mellanmål för att vara vältankad inför loppet. Jag köpte även en gel av samma märke som sportdrycken dom serverar för att ha med mig samt lite russin att ta till.

Min längsta löparrunda hittills!

Lördagen kom och det vara bra att klä på sig de skönaste löparkläderna jag hade och använda samma skor jag redan har sprungit några mil i nu och sen ge sig i väg till Slottskogen. Mannen var också med! Det var varmt på morgonen men temperaturen sjönk lagom till start och det kändes bra.
Så kom nedräkningen och vår startgrupp var i väg, jag hade gett mig i väg på min längsta löparrunda hittills!
Om jag så här i efterhand skulle beskriva min upplevelse med två ord skulle det bli ”så kul!!”. Det var så himla roligt, hela vägen från start till mål. Jag tror jag sprang med ett leende på läpparna nästan hela vägen. Vilket engagemang, folk hejade och klappade, spelade och sjöng. Det var band, DJ’s, dragspel, trummor….you name it!

Första halvmilen gick som en dans och jag bara njöt.

Hisingssidan som jag hade fruktat lite för var full med underhållning och vägarna var kantade med hejande folk…och där någonstans mitt på hade man helt plötsligt sprungit hälften. Då kände jag att det här kommer jag att klara, jag kommer ta mig i mål.
Här plockade de rutinerade löparna också upp sin gel ur magväskan…aha tänkte jag, det är tydligen nu man skall ta den, så jag gjorde naturligtvis detsamma. Det var sött som sirap men gav mig säkert lite extra energi. Jag drack också på alla vätskestationerna, varannan vatten, varannan sportdryck.
Nu blev Avenyn och svampstationen det jag hade i sikte. Det var väldigt mycket folk och löparna började nu se lite trötta ut. Väl i svamphavet blev jag så distraherad av att trampa på alla svamparna att jag plötsligt inte visste vad jag skulle göra med svampen någon hade stuckit i handen på mig, den hamnade på marken och jag sprang jag vidare.

Funderade på om jag hade några tånaglar kvar

På Vasagatan kändes det ändå som att man sprang hemåt och man kunde faktiskt föreställa sig målgången. Men nu började det göra rejält ont i underkroppen, lår, vader, fötter, jag började fundera på om jag hade några tånaglar kvar….men nu var jag nära!
Visst var det jobbigt men jag tog det lugnt, sprang hela vägen och fick till slut min medalj runt halsen, 2.28 blev sluttiden.

Ps. Det är var inte mitt sista Göteborgsvarv : )
/Jennie

Somrig rabarberkompott

Somrig rabarberkompott

 

Så här års så växer rabarberna så det knakar. Detta receptet kom till för att jag har tyckt att det är lite svårt att veta vad man ska gör av alla rabarber. Det godaste är helt klar rabarberpaj men det vill jag inte äta varje dag :-). 

Det blev riktigt gott att ha kompotten på kvargen, sött och syrligt.

Recept:

  • 3-4 rabarber
  • 2 äpplen
  • 6 färska dadlar
  • 1 kanelstång
  • 1/2 dl vatten

 

Gör så här: 

Hacka rabarberna i centimeterstora bitar. Dela äpplet i små bitar. Plocka ur kärnorna i dadlarna. Lägg i rabarber, äpplen och dadlarna i en kastrull, häll på vattnet och lägg i kanelstången. Sjud på låg värme tills äpplena är mjuka. Låt kompotten svalna och häll den sen i en glasburk och använd den till dina mellanmål.

kastrull

Nya löpargrupper i augusti!

DSC_0497

Efter en fartfylld vår och tämligen sagt rivstart för vår löpcoach Sara Brodén så har intresset för tjänsten ökat och likaså efterfrågan på nya löpgrupper vuxit. Vi kan idag därför glatt berätta att två olika grupper är inplanerade och bokningen nu är öppnad.

Nybörjare och fortsättningsgrupp

I höst kommer Sara hålla i två olika grupper med lite olika inriktningar. Det blir en grupp för nybörjare där alla är välkomna oavsett om man aldrig har sprungit tidigare eller enbart gör det sporadiskt. Löpning ska vara roligt och Sara lägger stort fokus på gruppdynamiken och ser till att alla har kul.

I fortsättningsgruppen som börjar direkt efter så är alla som löptränat regelbundet och springer lite längre distanser välkomna. I den gruppen ligger nivån ett snäpp högre och vi testar på lite tuffare pass och längre distanser (runt 10-15 km). Tempot och övningarna anpassas alltid så att alla ska hänga med.

Personlig löpcoachning

Förutom löpargrupperna kommer Sara under sommaren och i höst att fortsätta med personliga coachning i form av kostrådgivning, löpar och styrkeprogramering. Tjänsten passar dig som vill fokusera på löpning, toppa formen och få en helhetslösning för din hälsa.

Vill du veta mer är du varm välkommen att kontakta Sara på mejl: [email protected]

Vill du läsa mer om löpargrupperna eller boka din plats, kika här!

Löpcoachning- 5 fördelar!

Idag ska ni få läsa om vad Niclas tycker om att bli coachad av Vetenskapshälsans löpcoach Sara Brodén. Han har efter bara 1,5 månad upplevt många positiva förändringar och fördelar med tjänsten. Niclas tränar i dagsläget både styrketräning på gym efter Saras upplägg med löpstyrka samt springer 3 varierade pass per vecka. Vi är otroligt glada för alla fina ord och rekommendationer vi får från alla klienter samt alla fantastiska resultat vi får vara en del utav. TACK <3
funtraining
+ Saras coachning fungerar.
Vetskapen att det finns någon med kunskap som bevakar mig och följer min utveckling gör att jag verkligen ger mig ut i spåret/in på gymmet. Det är svårare att strunta i passet, helt enkelt. Saras kommentarer som dyker upp då och då är också välkomna.
+ Träningen ger resultat.
Träningen och resultaten går lite upp och ned kortsiktigt, men sett över tid kommer resultaten. Jag känner mig starkare, piggare, lättare, ja…generellt mer fräsch. Det gör att jag känner att det finns en chans till att jag även fortsätter med träningen / kosten även efter min tre-månadersperiod.
+ Föränderliga pass gör träningen roligare.
Utan en coach blir det lätt att träningspassen ser likadana ut vecka efter vecka. I och med uppdragen jag serveras av Sara via webbportalen förändras, ger det en mer levande och rolig upplevelse.
+ Jag har förändrat min kost.
Jag har absolut inte ändrat alla mina matvanor, men små förändringar som gör att jag mår bättre innebär att jag antagligen över tid förändrar min konsumtion. Även familjen har hängt på lite grann och vissa saker har försvunnit ur kylskåpet.+ När du ska njuta, gör det till 100%.

Filosofin att när jag väl unnar mig något så gör jag det till 100% – ett bra tänk som Vetenskapshälsan förespråkar. När njutningen sker mer sällan känns det viktigare att satsa ordentligt på kvalitén.
/Niclas Hermansson

Glutenfri äpplepaj utan vitt socker

Glutenfri äpplepaj utan vitt socker

Vem älskar inte en ljummen äpplepaj? Jag har experimenterat fram en supergod äpplepaj, helt utan gluten och vitt socker. Innehåller fortfarande en del kalorier men inte i närheten av “vanlig” paj. Toppen att bjuda alla mammor på inför morsdag.

Recept:

  • 3 äpplen
  • 0,5 msk kokosmjöl
  • 2 msk honung
  • 2 msk kokosolja
  • 2,5 dl havregryn
  • 1 dl mandelmjöl
  • 1 st ägg
  • Kanel

Gör så här:

1. Smörj en ugnssäker pajform med kokosolja (jag använde en form med 28 cm diameter).

2. Sätt ugnen på 225°C.

3. Skiva äpplerna i tunna bitar och sprid ut i botten av pajformen.

4. Strö över kokosmjölet och ringla över 1 msk honung. Blanda och fördela jämnt i pajformen.

5. Krydda äppleblandningen med kanel.

6. Blanda kokosolja (den ska vara flytande, så värm om det behövs), havregryn, mandelmjöl, ägg och resterande honung i en bunke. Smula ut över äppleblandningen.

7. Krydda på med mer kanel

8. Låt stå långt ner i ugnen på 225°C i ca 15 minuter eller tills pajen fått färg.

9. Servera pajen ljummen med vaniljkvarg

Ät och njut av en härlig paj!

 

Kokosvåfflor med björnbär

Kokosvåfflor med björnbär

 

Jag älskar som bekant alla typer av pannkakor och våfflor. Av den anledningen brukar jag försöka experimentera i köket för att se om jag kan få fram nya goda hälsosamma sorter. Dagens recept blev jag riktigt nöjd med så testa gärna och se om du också gillar dem.

Recept 1-2 port:

  • 2 ägg
  • 2 små bananer
  • 1/2 dl kokos
  • 1 tsk bakpulver
  • 1 tsk kanel
  • 1 tsk kardemumma
  • 2 msk mjölk
  • 1/2 dl björnbär

Gör så här:

Mosa bananerna och blanda dem med äggen. Tillsätt kokos, bakpulver, kanel och kardemumma och blanda till en jämn smet. Rör därefter i mjölk och björnbär.
Grädda i våffeljärn i lite kokosolja.

Servera med björnbär och kokos.

Smaklig spis

//Louise