by Louise | May 27, 2019 | Träning, Vetenskapshälsoresan
För ganska så exakt tre månader träffade jag Bobby för första gången. Vi har sedan dess träffats en gång i veckan och kört pass i vår träningsstudio. Det som utmärker Bobby är att han alltid ger järnet och verkligen har bestämt sig. Han närmar sig nu 20 kg minus på vågen och blir allt starkare och mer uthållig för varje gång vi ses. Givetvis är det inte enbart träningens förtjänst utan han har även gjort stora förändringar med kosten. Han äter större mängd mat och mer regelbundet än tidigare.
Det som är mest imponerande är att Bobby har de tuffaste av förutsättningar. Han tillbringar större delen av sin vakna tid i en lastbil. Det vill säga han sitter still och har främst tillgång till den mat som finns längs våra vägar. Men efter att vi sågs första dagen har han gjort enorma förändringar. Han ser till att fylla upp sin lilla kyl i hytten med bra mellanmål, väljer det minst onyttiga lunchalternativet på restaurangen (japp han äter fortsatt ute en gång per dag och gör ändå så här grymma resultat), och när tillfälle ges så samlar han steg. När han stannar för kvällen ser han till att ta en promenad eller genomför sitt träningspass, hantlarna är alltid med i lastbilen.
Jag är så galet stolt över honom, kan Bobby då kan ta mig tusan alla andra också. Från och med nu kommer han köra på med pass jag bygger till honom men träna mer på egen hand. Vi kommer träffas var tredje månad och göra tester och däremellan ha regelbunden kontakt. Är galet pepp och nyfiken på vart han är om 9 månader, för detta är verkligen bara början på en fantastiskt imponerande resa.
Nedan kan du läsa en liten intervju med Bobby.
Varför kontaktade du Vetenskapshälsan?
För att få hjälp med att gå ner i vikt. Men också för hitta ett sätt som kan funka i vardagen med rätt mat motion och träning.
Hur tycker du att din tid hos Vetenskapshälsan har varit?
Den har varit riktigt bra. Har verkligen fått bra hjälp att få det till och fungera bra.
Vad är dina främsta vinster och vad har du uppnått så här långt?
Skulle nog säg att vinsterna är att jag mår och sover bättre. Det jag har uppnått hittills är att jag gått ner mer än jag förväntade mig i vikt, fått bättre styrka i kroppen och mycket bättre kondition. Skulle nog nog nästan kunna säga att allt blivit bättre.
Vad är dina tankar om framtiden?
Har väl egentligen inte riktigt funderat så långt in i framtiden. Men det som kommer upp är att jag verkligen inte ska tillbaka där jag varit, utan ska försöka hålla i det jag lärt mig och lär mig under resans gång.
Kram Louise
by Louise | May 17, 2019 | Tankevurpor
I dagens samhälle så är det knappast någon som missat all skada sockret kan åstadkomma på våra kroppar. Alltifrån ökad risk för karies, till övervikt, typ 2 diabetes osv. Denna information överöses vi med dagligdags skulle jag säga.
Men det som faktiskt väldigt sällan nämns är att det även finns ett tillfälle då sockret är vår absolut bästa vän. Efter hård fysisk ansträngning (här pratar vi mycket hög intensitet eller prestation under lång tid) då finns det inget som skyndar på vår återhämtning så som vanligt vitt socker. Direkt efter träning är insulinkänsligheten hög samtidigt som muskelcellernas genomsläpplighet är hög, vilket innebär att kolhydrater i form av glukos förs in i muskelcellen mycket effektivt.
Sockret är inte bara bra för vår återhämtning efter träningen, det är också då det gör absolut minst skada på kroppen. Så principen går att använda åt bägge hållen.
Vet du med dig att du ska äta onyttigt på kvällen så se till att träna innan.
Inte för att maten kommer kosta mindre kalorier utan för att kroppen lättare kan hantera socker om man tränat innan. När man äter socker får man en blodsockertopp som följs av ett insulinpåslag. Insulinet hjälper till att lagra in blodsockret, glukos in i muskelcellerna. Man kan säga att insulin fungerar som en nyckel som låser upp en dörr in till cellen så det kan tas om hand och lagras inne i cellerna. När man har tränat står alla dessa dörrar lite på glänt även utan insulin, och då lagras sockret lättare in i cellerna och gör mindre påverkan på blodsockret. Så ska du äta onyttigt så träna innan, du gör kroppen en tjänst.
Vi önskar er en fin helg!
by Louise | Apr 30, 2019 | Kost, Tankevurpor
Den som känner Sara och mig vet att choklad är något vi bägge är väldigt svaga för och aldrig kan ha liggandes på kontoret utan att det väldigt snabbt äts upp. Men vad gör väl det, choklad sägs ju vara nyttigt och bra för hälsan, eller hur?
Mörk choklad associeras i media ofta med hälsofördelar som lägre blodtryck, bättre insulinkänslighet och förbättrad kognitiv kapacitet. Choklad påstås kunna motverka demens och astma, samt minska risken för hjärt- och kärlsjukdom. Så vad finns det egentligen att tveka om?
Det man tittat på i de studier som visat på att choklad har hälsofördelar är ett ämne som heter flavonoider som är en antioxidant som finns i kakao. Men de mängderna man skulle behöva upp i för att uppnå dessa hälsofördelar är väldigt hög. Det många missar är att choklad även innehåller väldigt mycket fett och socker, det vill säga den innehåller stora mängder kalorier och energi. Så äter man den stora mängden choklad det innebär för att komma upp i tillräcklig dos av flavonoider innebär det ett stort energiintag vilket med stor sannolikhet påverkar hälsan negativt.
Problemet också med de studier som visar på att choklad är hälsosamt är att det väldigt ofta inte ens är gjorda på choklad utan istället handlar i princip alla studier om studier på antingen kakao eller något isolerat ämnet från kakao, vanligen flavonoider.
Vill även lyfta myten om att ljus choklad skulle vara väldigt mycket nyttigare än mörk choklad. Choklad oavsett mängd kakao är ett kaloririkt godis, i viss fall är det till och med mer kalorier i den mörka än den ljusa chokladen. Så tryck inte i dig bitter 85% choklad för att du hört att den är ska vara så bra för hälsan när du kanske inte ens gillar den.
Så om du ska äta choklad så ät den chokladen du tycker är absolut godast, inte den du tror är nyttigast.
Kram
Louise
by Louise | Apr 23, 2019 | Vetenskapshälsoresan
Det är knappt jag tror att det är sant men nu när jag provade sommarkläderna i helgen ser jag ju att det faktiskt är sant. Jag har gått ner 15 kg på lika många veckor… och det har inte ens varit jobbigt!
Både min man och jag har i omgångar gjort halvdana försök att gå ner i vikt – han främst pga sin diabetes och jag pga övervikt och psoriasisartrit. Men vi har aldrig varit synkade och våra halvhjärtade insatser har fallerat vid första motgången.
Så av en händelse blev jag rekommenderad Vetenskapshälsan av min chef strax innan jul. Den 7 januari startade vi vår hälsoresa och det har gått strålande. Redan efter två (!) veckor kunde gubben sluta med sitt insulin, vilket är helt fantastiskt.
Det som tilltalar mig allra mest är att det inte är en diet eller något hokuspokus utan helt enkelt sund kost och styrketräning. Ingen köksvåg, ingen kaloriräkning och ingen knepigt poängsystem – en näve kolhydrater + en näve protein och en halv tallrik grönt. Svårare än så är det inte.
Dessutom satte Louise ribban direkt när hon hela tider återkommer till att ”detta ska hålla hela livet, då måste det funka i vardagen”. För mig, som är en antingen-eller-person, passar det utmärkt med att man får lov att ha 10% njutningsdagar. De första njutningsdagarna bullade jag upp med allt möjligt sött och onyttigt som jag trodde att jag var sugen på. Vilken besvikelse när jag upptäckte att det inte alls smakade så gott… och dessutom mådde jag superilla efter att ha tryckt i mig det. 😊
Numera har jag hittat balansen även vid njutningsdagarna – jag äter och njuter för fullt.
Tränat har jag gjort i hela mitt liv och de senaste åren har jag kört styrketräning. Men det är skillnad att få helt genomtänkta pass och övningar som jag inte själv hade kunnat komma på. Jäkligt inspirerande!
Jag har inte satt något viktmål ännu, det får ge sig lite med tiden. Vi jobbar mot ett midjemåtts mål och trots att jag minskat 12 cm runt midjan hittills så har jag många centimeter kvar.
Men, allting kan väl inte vara enkelt och roligt? Jo, faktiskt. Jag försöker komma på något mindre upphetsande för att ge en nyanserad bild men kan faktiskt inte komma på något. Jag kanske får titta in och gästblogga igenom om några månader, när jag stött på min första jobbiga period?
Kram på er!
Marie Blåberg
by Louise | Apr 18, 2019 | Kost
Hur många gånger har du ätit mer godis än du mår bra av? Tänkt att bara ta någon enstaka bit som sen blir några nävar och som slutar med att hela skålen till sist är helt tom? Därefter kommer magontet, lite skuldkänslor och man ångrar att det blev så mycket mer än man hade tänkt sig från början? Rätt många tillfällen skulle jag gissa?
Påsken är väldigt mycket godisets högtid, tillgången på godis är oftast stor och frestelsen lika så. Om du vet med dig att det för dig lätt blir för mycket av det goda så är mitt förslag att du i år tar makten över mängden godis.
Tänk dig att du i år väljer ett lite mindre påskägg och i det plockar du bara dina absoluta favoritbitar (för visst är det faktiskt så att det finns en hel del påskgodis som inte är vidare gott :-)?). Du äter dessa bitar och slipper allt magont och eventuell ångest att du ätit mer än planerat. Jag kan lova dig att dessa bitar kommer ge dig mycket större njutning än ett stort påskägg där man äter mer än vad man mår bra av att äta.
Det är oftast inte den fria tillgången till godsaker som ger extra njutning, snarare tvärtom. Har man en begränsad tillgång där man äter med andakt så kommer man uppleva smak, lukt och konsistens mycket mer än om man bara knör in utan att ens reflektera. För om du rannsakar dig själv, då tror jag att du kommer fram till samma slutsats som mig. Slutsatsen är den att när det kommer till godis så är det de 5-10 första bitarna som man tycker är de absolut godaste. Därefter så har man ingen aning om färg, konsistens eller smak utan man bara mofflar och trycker i sig. Så bestäm dig för att ta makten över mängden och välj godis som för dig är 100% njutning!
Vi önskar er en riktigt fin påsk!
Kram Sara och Louise
