Redan som 3-åring stod jag för första gången på skidor och sen dess har det blivit många timmar i backen. Jag har alltid älskat att åka skidor.
Skidåkningen har varit ett stort gemensamt intresse för mig och T. Det kändes därför viktigt för oss att även våra barn skulle få testa på skidor i tidig ålder och förhoppningsvis vilja dela detta intresse med oss.
Ända sen R började åka skidor har det varit viktigt för mig att vara i så fysiskt bra form att jag med ett glatt humör ska kunna hjälpa barnen med allt de kan behöva hjälp med i backen. Oavsett om det gäller att ploga med dem mellan benen, åka lift tillsammans eller lyfta upp dem när de trillat i backen så vill jag ha den styrkan som krävs. För mig är det tydligt att jag blir en gladare och trevligare förälder när jag har styrkan och konditionen som behövs, detta ger mig ork och bättre tålamod vilket jag tycker att jag är skyldig mina barn. Det blir en så mycket trevligare upplevelse för dem om jag har ett bra humör och mycket tålamod ;-)
R är snart 10 år och H är 7 år, bägge behärskar carving tekniken till fullo och tar sig ner i alla typer av backar. De behöver inte längre lika mycket hjälp, utan åker liften själva och kan resa sig när de trillat. Det som nu ger mig motivation att lyft tungt på gymmet och springa snabbt är att jag vill kunna hänga med killarna i backen och gärna åka lite snabbar än dem i några år till ;-). Att visa dem att tjejer kan var minst lika snabba, starka och orädda som killar är viktigt för mig.
Dagar då det kan kännas lite segt att åka till gymmet kommer minnet av dessa underbara påskdagar tillsammans med barnen ge mig den perfekta målbilden. Att med fart och full kontroll kunna åka hela vägen nerför en riktigt brant svart backe tillsammans med killarna är bland det bästa jag vet. Målet är att jag ska kunna åka tillsammans med dem i många år till, än ska det dröja innan de ska få komma före mig ner i backen ;-).
Önskar er en riktigt fin vecka här ifrån ett soligt Trysil!